Validity testing of self-report questionnaires on physical activity for people with spinal cord injury

Abstract på svenska

Bakgrund
Fysisk aktivitet (FA) har hälsorelaterade effekter medan fysisk inaktivitet är relaterat till ökad risk för hjärt-och kärlsjukdom. Personer med ryggmärgsskada har en lägre fysisk aktivitetsnivå och högre förekomst av kardiovaskulär ohälsa jämfört med normalpopulationen. För att identifiera grupper och individer i behov av FA intervention behövs valida metoder, tex frågeformulär om FA. För närvarande finns dock inte något sådant om FA som också är validerat eller används för personer med ryggmärgsskada.

Syfte
Syftet med studien var att beskriva kriterievaliditeten i två frågeformulär om FA mot accelerometerdata samt att undersöka om det fanns skillnad i validitet mellan ett mycket kort frågeformulär jämfört med ett längre.

Metod
Tvärsnittsstudie för att bedöma kriterievaliditeten i Frågeformulär om Fysisk Aktivitet efter Ryggmärgsskada (F-FAR) och Socialstyrelsens indikatorfrågor om fysisk aktivitet mot objektiv data från accelerometrar.

Resultat
18 deltagare med motorkomplett paraplegi inkluderades, varav 13 var män. Medelålder 47±14,5 år, vikt 74±14,2 kg, år sedan skada varierade mellan 2–46.
Det fanns en statistiskt signifikant korrelation mellan F-FAR och accelerometerdata (r=0,574, p=0,013). Det fanns också en moderat korrelation mellan Socialstyrelsens indikatorfrågor om fysisk aktivitet och accelerometerdata, dock inte signifikant (r=0,337, p=0,186).

Sammanfattning
Resultatet antyder att F-FAR kan användas som utvärderingsinstrument för att bedöma fysisk aktivitet hos personer med ryggmärgsskada. Den icke signifikanta korrelationen med Socialstyrelsens indikatorfrågor om FA tyder på att ett ryggmärgsskadespecifikt frågeformulär är en mer lämplig metod.

Nyckelord
Accelerometer, kriterievalididet, samtidig validitet, psykometriska egenskaper, paraplegi

 

Abstract på engelska

Background
Engaging in physical activity (PA) has health related benefits whilst physical inactivity is correlated to increased risk for cardiovascular disease. The population with spinal cord injury (SCI) is more sedentary than general population and also has a higher prevalence of cardiovascular disease. Identifying groups and individuals in need of interventions concerning PA demands valid methods as for example questionnaires on PA. At present there is no self-report questionnaire on PA that is validated on or used in clinical setting for the SCI-population

Aim
The aim of this study was to describe the criterion validity of two self-report questionnaires compared with accelerometer data and investigate if there was any difference in validity between a longer self-report questionnaire compared with a brief.

Method
Cross-sectional study for assessing the criterion validity of Frågeformulär om Fysisk Aktivitet efter Ryggmärgsskada (F-FAR) and the Swedish National Board of Health and Welfare physical activity questions (BHW PA questions) compared with objective data from accelerometers.

Results
18 participants with motor-complete paraplegia were included in the study, 13 men. Mean age 47±14.5 years, weight 74±14.2 kg, years since injury ranged from 2-46. It was found a statistically significant correlation between the F-FAR and accelerometer data (r=0.574, p=0.013). There was also a moderate correlation between the BHW PA questions and accelerometer data but not statistically significant (r=0.337, p=0.186).

Conclusion
The study suggests that F-FAR is a promising method to capture PA level in persons with SCI. The non-significant correlation to the shorter self-report BHW PA questions indicates that a SCI-specific questionnaire is a more appropriate method.

 

Keywords

Accelerometer, criterion validity, concurrent validity, psychometric property, paraplegia